Avsnitt 29: Hypertoni del 1 - den primära formen

Show notes

Podden är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal. I det första avsnittet om hypertoni bjuder vi på lite historik
kring högt blodtryck och pratar om den primära formen av hypertoni. Vi diskuterar typiska kliniska utmaningar kring diagnos och behandling, berättar om egna erfarenheter och tar också upp skillnaden mellan hypertensive emergencies och severe hypertension without organ damage.

Show transcript

00:00:00: Hej och välkomna till på den klinikon.

00:00:14: Jag heter Marcus Ulsson och är inte här med senare, och här sitter jag tillsammans med...

00:00:20: ...Jormovinet ja!

00:00:21: Jobbar som hjärtläkare och inte härmede sidan.

00:00:24: Och den här podcasten görs i samarbete med Böringer Ingelheim.

00:00:29: Då tänkte vi snacka om hypoturni, del ett egentligen- –som handlar om det som kallas primärhypoteny eller essentiell hypotuni.

00:00:38: Vi har snackat om våra avsnittet och det är ju... Det

00:00:43: är inte supersexigt.

00:00:45: Nej, vi tänkte väl båda liksom att... Alltså det är jäkligt viktigt.

00:00:48: Och det är något som vi jobbar med varenda dag intressivt.

00:00:53: Börja justeringen av akute-åtgärder vid hypotenfriktum.

00:00:58: Men sedan i väldigt stor utsökning så ser vi liksom konsekvenserna av hypotenefriktrum.

00:01:04: Så det är liksom ett gigantiskt segment där jag egentligen jobbar med Men ska vi börja med att snacka bara lite basal information?

00:01:13: Vad är det, vad är det vi kallar hypertoni idag för då har vi variat lite med åren.

00:01:20: Ja men precis.

00:01:22: Så det ju... Vad säger du själv i gränserna när börjar du behandla?

00:01:29: När är det patologiskt?

00:01:31: Det

00:01:31: beror på vad det är för patienten.

00:01:32: Generellt hundförtus störlis nittia störlisk liksom.

00:01:36: Det är en etablerad gräntsform gemenemans så att säga.

00:01:42: Och sen om man då är diabetiker, så går den ner lite.

00:01:45: Ska

00:01:45: man ner lite?

00:01:46: Mm.

00:01:48: Du kommer ju nya eller nya är de inte men från alls europeiska kalorföreningen kom jag ut och då hade man något som man definierar som high normal känner du till det?

00:01:59: Mm ja.

00:02:00: Ja men då är det över hundraträttigt, då är man high normal liksom.

00:02:05: Inte som ska behandlas men som ändå uppmärksammas liksom

00:02:12: Sedan för några år sen så kom det ju något kring äldre patienter.

00:02:15: I den åttio år kan du liksom acceptera upp till hundra säkstig i nittio och sedan någonting som finns med idag, som inte fanns så mycket före, liksom några hemblodtrycksmätningarna, liksom.

00:02:27: Och då ska du ligga ändå lägga, liksom, så hundraträttiotter är gränsen därför Hemblod tryckas.

00:02:31: Ja

00:02:31: just det.

00:02:34: Sen kan man säga att... Ja men som var väldigt inne på liksom att det utgör ett rätt stort segment av patienten vi ser.

00:02:40: Så det är ju verkt i sanningen folksjukdomar, som tio-fem procent räknar med de vuxna befolkningarna som leder av detta och är en av de absolut viktigaste faktorerna till den ökade livslängden vi ser i världen och kanske... med ett starkt investvärd om viss ryggen idag.

00:03:07: För den här åren satt jag på en konferens i Japan som handlar om såhär longevity i lång levnad där man nu är sämst svenska.

00:03:16: Det var en finsk... Blue

00:03:17: Zones!

00:03:18: Precis, precis, blåa zoner.

00:03:20: Och det var en finsk professor som helst förra dag och han berättade något som jag faktiskt aldrig har hört talas om förut vilket är rätt märkligt med tanke på Jag skulle säga geografiska närheten till Finland.

00:03:36: Det här med att jag tror vi har snackat om tidigare, efter kriget att man i Finland hade en av de absolut högsta beskrivna prevalenserna värdena av hjärtkärrfruktum i Finland.

00:03:50: Och hypoteni, speciellt och femtio procent av männen alltså var hypotonika.

00:03:56: Och det ledde till den högst akaravarsklära motiliteten i världen just då liksom Har du talat om det?

00:04:02: Det som jag ändå har jobbat med med.

00:04:03: Kallar vi vad ska lära sjukligheten?

00:04:05: Jag vet kanske inte att de är högst, men jag vet att de gillar där an.

00:04:11: Ja

00:04:11: det var helt van sina siffrorna.

00:04:12: Vissa grafer från liksom femtiotalet och nu var det ju många som hade mycket höger än vad dem har idag så klart.

00:04:18: Men med Finland var liksom en klassförsägare.

00:04:21: Håest!

00:04:23: Och så ledde jag till att vi tog på samhällsnivå, åtgärder och kostrekonventioner.

00:04:31: Rekonventionen kring rökning, rekonitionen kunde gå och kolla ditt blodtryck.

00:04:35: Det är en av de andra vilket har lätt till att man på fyrtio år som funderar femtiotal fram till nittiotal har man minskat mortalitet med ett åttiprocent i Finland.

00:04:48: Jag är ganska påhörs.

00:04:56: Ja det som... Och läste min utbildning utomlands.

00:04:59: Jag stöttade på en uppfattning om hypoturni som inte stämde överens med den som jag fick från väst europeisk litteratur.

00:05:18: Jag tror att jag nämnt det någon gång, men man... Då läste jag i Ryssland på tidigt nollnåltal och där var det rätt vanligt att folk pratade om hypoturni, inte läkande utan patienterna.

00:05:30: Som ett återkomande sjukdom som man hade anfallsvisat.

00:05:37: Nästan paroxysmalhypoturnii som då gav symptom, alltså som huvudverk och lite yrsel och hjärtklappning och så här liksom... Och då tog man medicin för att det skulle försvinna, för att symptomen skulle försvinda.

00:05:54: Men man hade inte uppfattningen om att det är väldigt stort sträckningar eller en tyst sjukdom vilket... Det är

00:06:01: ju är.

00:06:02: Men det här med att liksom det är ett kroniskt tillstånd som du kronisk måste medicinera men den uppfartning fanns inte riktigt och jag tänkte på det sen efter om det var unikt för dem men det är faktiskt inte inför avsnitt så har jag tittat lite på på data.

00:06:20: Och då är det välkänt att i vissa länder, i världen och vissa kulturer så uppfattar man det som ett intermittent tillståndsomorsakande av stress och fettmat och hjärtssymptom.

00:06:34: Då börjar man ta sig medicin.

00:06:39: Så det är välbeskrivet alltså?

00:06:41: Jag tycker det var rätt intressant, för det är radikalt anlönda än vad man ser på det i Västbro.

00:06:48: Kan du stå i en bakom Framinghamn?

00:06:52: Du kan nu ha dragit den!

00:06:53: Jag gissar att han har några timmar i Roosevelt.

00:06:55: Ja, kör!

00:06:55: Ska jag köra?

00:06:57: Ja, ja.

00:07:00: Roosevelt...

00:07:02: Alla vet väl, Franklin D. Roosevelt, president USA liksom.

00:07:05: Faktiskt...

00:07:07: Vet man inte det från ett livsnart podden.

00:07:09: It's a prerequisite De sitter i Alta-konferensen och ska dela upp världen efter annan världskriget.

00:07:20: Han har med sin livmedikus som takblodtryck, han ligger över hundra.

00:07:30: Han ringer din gamla kollega Dudley White.

00:07:40: En av initiativtagarna till American Heart Association tror jag.

00:07:43: Ja,

00:07:44: en stor vid den tidens främsta karolog.

00:07:47: Och Wolf Parkinson White.

00:07:49: White

00:07:50: exakt.

00:07:52: Ring upp säger du är fan av presidenten två under botrycken inte lite väl liksom?

00:07:58: Nej nej nej.

00:07:59: Du vet han är stressad och han är president.

00:08:01: Han behöver högt blodtryck för att driva igenom blodet.

00:08:06: Det är sant!

00:08:08: Ja, okej liksom.

00:08:09: Och han köpte ju det då.

00:08:12: Admiral McIntyre hette.

00:08:15: Hans livmärkhus.

00:08:18: Och sen blir de klara Stalin och Churchill.

00:08:23: Och sedan där råsade vi att ta ett par veckor senare i en hemologisk stroke.

00:08:29: Då var han trehundrad beupptryck.

00:08:32: Och så instiftar Truman.

00:08:37: Åtta tror jag man startar framing just för identifiera riskfaktorer och gör någonting åt.

00:08:44: Kan du berätta vad Framinghamn är?

00:08:46: För nånting som inte har flottsplatsen.

00:08:50: Jag ska berätta, jag tror det

00:08:52: du ville berätta.

00:08:53: Framingamn har egentligen fått damm.

00:08:54: Det är en liten stad utanför Boston.

00:08:59: Den första och största liksom... Populationsstudien där man syftar till att undersöka riskfaktorer följer ett kärlsjukdom.

00:09:08: Då var det där man kartlade och etablerade att högt kolostrol är dåligt, högt blodtryck är dålig och så vidare.

00:09:17: Och så har man fält dem här.

00:09:19: Nu finns det ju Flamingham Offspring och så vidare men följde de i över blir det åttio år nästan.

00:09:32: Ja men det leder oss lite till nästa punkt liksom som vi nämnde tidigare, att typ turné oftast är asymptomatiskt.

00:09:42: Nästan inga kliniska find eller få klinisk fin tills att man når det som kallas end organ damage som i röströsfalt och slutt om en hemorgesk stroke.

00:09:53: Men det kan ju vara stroke, det kan vara vänster kammerhypotofi i ditt hjärta också smörningom Kona och sjukdom Järtsvikt, nyersvikt och perfär självfrutt.

00:10:05: Det är liksom komplikationer till detta som finns lite specifika fin som man kan säga med ett ägonsjukdom och vad det andra kan vara men det här är ju någon stor grupp.

00:10:16: Och där är ju viktigt om man är ute i tid liksom.

00:10:20: Man tar ett EKG, finns det tecken till vänster kamma-hypetrofi.

00:10:27: Sen blir ju det järtsvikt liksom Vi kan ta urinprovet, titta en Albuminkräteninindex.

00:10:38: Det är också ett organ som drabbas.

00:10:43: Nu tror jag att man började med albuminkrätingeninindext.

00:10:45: Man börjar med en urinestickare.

00:10:47: Många patienter landar först på en vårdcentral.

00:10:50: Där ingår urinstickarekoget som du sa.

00:10:55: Glockarsen och diabetesgålet.

00:10:57: Lepida... Älstadsförnufattning om njörfunktionen.

00:11:02: Och sen egentligen penetrera livstillfaktorer med drog, alkohol och rökning för att också riskstrategiara dem.

00:11:14: Och så är det ju liksom sådana antropometiska, mår alltså längdvikt, mediumåt.

00:11:19: Det är en basala.

00:11:21: Poppade inte upp protein på rinsticken så trönt som man börjar vedan med albumin kräer.

00:11:26: Kanske får man göra en försärkningsmedicin.

00:11:30: Karolagor som jobbar inom försärksmedicinen gör ju säkert.

00:11:36: Det är en stark riskfaktör och det går att göra någonting åt det.

00:11:41: Vi säger ju värda och mäta.

00:11:45: Ska vi snabbt... Det här blev liksom ett rablande av vilken läkemedel som bara grovt de stora klasserna bepa inte fastnar i kommer.

00:11:54: Det finns en uppsjö över vilka kombinationer.

00:11:59: Det kan man väl säga att kombinera mera till att börja med.

00:12:03: Alltså det är oftast bättre, eller det är bättre att sätta in två olika läkemedelsklasser i lägre dosen och maxa ett.

00:12:13: Ja absolut.

00:12:15: Den vanligaste och kanske en av de mest effektiva är att komma ner och säga hemm eller AB med Katsen Flöders hemma liksom.

00:12:23: Vi får tänka att det är ju ofta det här initieras på primärvårdsnivå.

00:12:28: Nu ser vi ibland både du och helt behandlingsnejda patienter som kommer in med vad det nu kan vara.

00:12:37: Kan jag till och med vara sådant sak som att de bara läggs in på min enhet för att de liksom har ett Det är alla ett T-nilikarf som ingen har några.

00:12:48: Om man har en hundranittig systole så sänder han om det är ett tennilikaf och inget att ge på något.

00:12:54: De kan poppa upp ibland.

00:12:55: Men oftast, de patienter vi ser står i renan för någonting.

00:13:01: Att det är känt fast kan få dysreglera.

00:13:05: Och sen är det ju ett samsvarande som kommer till lite sänare, innerliggande patienter... Dyserglöt blodtryck.

00:13:10: Vad ska man göra?

00:13:11: Men vad har vi?

00:13:13: ARB.

00:13:15: Vi har TSIID, beta blockade.

00:13:20: Och precis som du sa.

00:13:23: Oftast bättre att kombinera flera preparater i lågdorsen och maxa ett preparat liksom.

00:13:29: Så finns det ingen anledning att sätta en trettiofem öng på två hundra meter på lål liksom

00:13:37: Nej, det skriver man ju inte i taskigt.

00:13:40: Mot fru nu inte minst.

00:13:44: Men jag till det är väl en ganska bra start.

00:13:52: En ace och en kallsynflödsämre kommer man ganska långt.

00:13:57: Alltså är duoretika... Och då är det oftast tessidurätika som man börjar med.

00:14:03: Det är också en etablerad... Tessidiga

00:14:06: väldigt sällan.

00:14:07: Ja det gör man men jag tror vi är underfrågor.

00:14:10: Vi är lite färgade av att folk kommer in och är hyponaträmar, hypokalema på teasiden liksom så vill säga våra lilla segmentet som får någon form komplikation till sin behandling men den finns ett stort segment som alla har en komplikation som sköts inom primära varandra.

00:14:25: Det gick ont upp i sån slags.

00:14:27: Så är det sammit.

00:14:28: En fråga som jag tycker är jätteintressant om vi inte tänker perspektiva mycket liksom vilken effekt på blodtryggen kan du förvänta dig på?

00:14:36: ett preparat som en monotarp i liksom var någonstans hur mycket i millimeter högre sänk och liksom ett blodtryck sänkt preparat.

00:14:45: Blodtrik.

00:14:46: Jag vet att detta eller?

00:14:47: Nej

00:14:48: jag tycker det är en intressant fråga för tänk om jag inte säker mycket på liksom.

00:14:51: Vad är... Nye.

00:14:53: Förväntade.

00:14:54: Ja men du... Nyi millimeter höger.

00:14:55: Ja, men det är

00:14:57: åtta till elva har det här.

00:14:58: En liten review i Lancet från tjufem.

00:15:01: De tittar bara över hundratusen patienter också.

00:15:03: Så standardos, monotapig åtta till elva millimeter höger.

00:15:10: Det är lanset, jag gör mindre stöd.

00:15:14: Hade du en bakhuvudtas?

00:15:16: Ja, det

00:15:16: hade vi varit med

00:15:18: i. Okej, ens fråga som rätt aktuell för oss som jobbar inom sjukhusvärlden är ju... Jag höll på att säga slutenvården men den har liksom ett dåligt klang på något visst av slutummet.

00:15:32: Alltså inliggande patienter och du blir uppringd av avdelning X. Nu har jag Götta här, nu har han liksom hundra åttiotvåser stålis.

00:15:44: Vad ska vi göra?

00:15:45: Kan vi sätta in någonting?

00:15:47: Kramanom!

00:15:48: Ja men det är inte helt fel faktiskt.

00:15:53: Det där har man ju liksom... Alltså jag har länge egentligen funderat på jäkla dåligt mått.

00:16:00: Vi har på en viktig variab.

00:16:04: Enstaka mätningar, liksom.

00:16:07: Och egentligen så ska jag ju... Du vet, du kommer att ha exakt vad som är späsad från blodtrycksmätning.

00:16:14: Både kanske ju så veta men det är det femton av tjugo minuters villa innan du liksom... Alltså innan man ska ta tryck, det finns ju vissa specifika kriterier.

00:16:26: Ja men det är det annars, till femte minuter hela innan du tar ett tryck.

00:16:30: Hur ofta uppnås det på en medicinavdelning när de kommer in och tar kontroller?

00:16:36: Livredda.

00:16:39: Snarkande

00:16:39: granne eller skrikande förvirrad granne.

00:16:43: Arjeöverläkare, man har en liter i blåsan.

00:16:48: Jag glömmer vad man ont...

00:16:53: Det har kommit lite studier av sista åren som jag tyckte var intressanta.

00:16:58: Och det finns faktiskt insvåp att det är AHA, American Heart Associations Guidelines för den senaste år.

00:17:05: Som jag tummar i och tänkte att berätta om.

00:17:07: Då skiljer man på hyper-tensive emergencies.

00:17:16: En stroke eller en återdiskktion.

00:17:18: Någon form av händelser som måste hanteras omgående och det där är inga diskussioner man ska göra.

00:17:25: Det finns sista rekommendationer på hypotensivt kris där man ska ta ner trycket till maxat trettio procent första dygnet.

00:17:32: Men kommer du då med en åta-diskusion?

00:17:34: Och så kommer Charles Tjurgund att säga att jag vet att Nils har under åttio blodtryck men Jag måste ha nära honom till under hundra och tjugo, ny liksom.

00:17:47: Så det är en helt annan segment som man jobbar med där.

00:17:50: Men sen pratar man om severe hypertension without end organ damage.

00:17:56: Och med severe hypertension mellan de ärenden eller kring hundratushistoriskt.

00:18:01: Och det är dem som vi har blivit upprymda kring rätt många år liksom även lägennivåer ska sägas alltså.

00:18:07: Patienterna har uppreppade mätningar på hundrafyta eller hundrastexter fem liksom.

00:18:10: Mår helt bra!

00:18:12: Nu måste vi sätta in någonting.

00:18:15: Och där är rekommendationen att man dels återinsätter läkemedelser och kan få det utsattad när de har kommit in så, det skulle man kunna göra.

00:18:24: Man kan också dosöka fast.

00:18:27: Man tycker att det här görs bäst på lite linje.

00:18:30: Det är inte sjukhuset.

00:18:33: Hands-off.

00:18:34: Ja, egentligen.

00:18:36: Andra orsaker ska först öververkas.

00:18:37: Precis som du sa, ge patienten en kram.

00:18:39: Men andra orsak är smärta, oro och sömnbrist.

00:18:43: Massa andra saker som kan ställa till denna enskilda mätning.

00:18:48: Som vi tidigare har stirrat oss blindar på och kastat in... Klassiken är att man sätter in något som känns harmlöst.

00:18:55: Du tror kanske flöjshömmare är det som har gjort det.

00:18:58: Absolut.

00:19:07: Det var väl egentligen det jag tänkte vi skulle snacka om på hyppten i del ett.

00:19:16: Jag bara funderar.

00:19:23: I primärvården var det aggressivt med att behandla, men i sluten vården... Ja,

00:19:32: och om asymptomatiskt och utan end organ damage så leder det för mycket pill inom sluten vården till problem för patienterna.

00:19:45: Det kommer som möjligen att lära till alldeles fagis i behandling med statisk leptonegifall, gyssel och det ena varann

00:19:55: Då hamnar hon med sig på vårt P-danser, den blir inte ett av våra problem.

00:19:58: Ja de ringar ju mig sen och det blev otrycket så att det blev mitt problem i alla fall.

00:20:03: Cirkanslids!

00:20:06: Men då tackar vi för det här avsnittet va?

00:20:11: Så åtkommer vi inom kort med del två helt enkelt.

00:20:16: Tack!