
Avsnitt 15: Vätskestatus Del 2 – metoder och rekommendationer
000001BB 000001A6 00004546 000038DC 000ED368 000C2F14 00007FFE 00007FFE 0003DFA1 0002D829
000001BB 000001A6 00004546 000038DC 000ED368 000C2F14 00007FFE 00007FFE 0003DFA1 0002D829
Podden Klinikern introducerar två nya
programledare, Marcus Ohlsson och John Mohlvin. De kommer att
införliva lite mer prat om forskning i kommande poddavsnitt,
men i det här och nästa avsnitt diskuterar de en vanlig
klinisk utmaning: Hur man bedömer vätskestatus hos patienter.
Varför är det så viktigt, vilka orsaker kan ligga bakom under-
eller övervätskning, och vilka tecken och symtom är bra att
leta efter vid undersökning och anamnes? God lyssning!
I det här avsnittet av Klinikern pratar vi om hjärtsvikt,
framför allt om HFpEF, alltså hjärtsvikt med bevarad
vänsterkammarfunktion. Hur ställer man diagnosen HFpEF, vad är skillnaden mot HFrEF? Vilken roll har SLGT2-hämmare som
behandling av hjärtsvikt och vad gör vi med patienter som ”rör sig” mellan HFpEF och HFrEF? Vi pratar också om att många
patienter kan hanteras och behandlas i primärvården – eller
som i Skåne, av mobila vårdteam.
Vi har i ett par tidigare avsnitt berört olika elektrolytrubbningar, och idag har turen kommit till hyperkalemi, förhöjt kaliumvärde. Vi diskuterar vilka nivåer som kan vara kritiska, typiska symtom på hyperkalemi och möjliga orsaker, från underliggande sjukdomar till läkemedel. Vi pratar även om vilka läkemedel som bör användas beroende på vad som är orsaken till patientens hyperkalemi, och när man bör överväga inläggning och telemetri. Välkommen till Klinikern!
Låt oss vara ärliga. Vi gör enormt många provtagningar och undersökningar inom sjukvården, trots att det långt ifrån alltid är motiverat eller gynnar patienten. Konceptet Kloka kliniska val syftar till att fokusera på rätt åtgärder, både för patientens skull och för att hushålla med begränsade resurser. I det här avsnittet diskuterar vi vad Kloka kliniska val innebär, och hur man kan komma igång med det som ett arbetssätt på sin egen klinik.
I detta avsnitt av Klinikern diskuterar vi hypernatremi, ett ganska vanligt tillstånd, särskilt hos äldre patienter som är multisjuka eller i livets slutskede. Vilka är symtomen, vilka orsaker kan det finnas, och varför är det viktigt att titta på patientens läkemedelslista? Vi pratar även om hur ska man tänka kring behandling och vårdnivå beroende på patientens tillstånd och prognos i övrigt. Välkommen till avsnitt 10 av Klinikern!
Det är dags för avsnitt 9 av Klinikern, där vi diskuterar det svåra området palliation, vård i livets slutskede. Hur duktiga är vi på att hantera de olika faserna, och hantera de svåra så kallade brytpunktssamtalen? Hur kan vi balansera på den tunna linjen mellan att överbehandla och förlänga lidandet, och att förkorta patientens liv genom att göra för lite? Vi diskuterar också betydelsen av att kunna ändra på beslut och planering, och vara medveten om att patientens situation kan variera även vid en obotlig terminal sjukdom.
En folksjukdom i den rika världen, och samtidigt förknippat med skam och stigma. Vi pratar om obesitas, som även ökar risken för en rad andra sjukdomstillstånd. Hur ska vi inom vården se på behandling av övervikt och fetma? Vad finns det för fördelar och risker med kirurgi och läkemedel, och hur ser utvecklingen ut när det gäller nya och mer effektiva behandlingsalternativ? Det och en hel del annat som rör obesitas pratar vi om i avsnitt 8 av Klinikern.
Vi har kommit till avsnitt 7 av Klinikern, som handlar om elektrolytrubbningen hyponatremi – ett tillstånd som orsakar mycket huvudbry och frågor kring både diagnostik och behandling. Vi diskuterar hur man kan bedöma om patienten har hypervolemi, hypovolemi eller euvolemi och vilka prover som är viktiga att ta. Vi tar också upp vikten av att titta på bakomliggande sjukdomar, vilka läkemedel patienten står på, och tipsar om guidelines man som kliniker kan ta hjälp av.
I avsnitt 6 av Klinikern diskuterar vi antibiotika – ett komplext område där det finns många aspekter att tänka på. När ska man välja att ge antibiotika intravenöst respektive peroralt? Vilka prover är relevanta för att bedöma behovet av antibiotika, och hur ska man tänka kring dosering? En annan fråga vi diskuterar är om den gamla ”regeln” verkligen stämmer att patienten behöver ta hela kuren även om den mår bra, med syfte att undvika resistensutveckling.
1/2
Next page